Tycker Thomas Lundgren

På aftonbladet.se så skriver Anders Lindberg om att man borde beskatta Sveriges lyxbåtar på temat att skattesystemet i Sverige är riggat.

Han har läst Transportstyrelsens Båtlivsundersökningen ifrån 2015 och där funnit att det finns 27 900 båtar (sidan 26) som är 10 meter eller längre. Så stora båtar kan ha ett värde på flera miljoner och borde beskattas tycker Anders Lindberg.

Vad Anders Lindberg har missat är att det vid otaliga tillfällen har utretts och föreslagits en båtskatt. Ingen gång har frågan ens varit nära ett beslut då skatteunderlaget är för litet. Det är helt enkelt inte värt att beskatta alla dessa "lyxbåtar" som Anders Lindberg tycks veta finns där ute i hamnarna.

En enkel sökning på Blocket på båtar större än 38 fot (drygt 11 meter) ger att man får bläddra väldigt många sidor framåt bland de 328 båtar som annonseras ut i Sverige just nu innan priset kommer upp i en miljon. Värt att notera är då också att det nästan enbart är nya båtar som återförsäljare annonserar ut. Och då har vi ändå inte tagit med alla båtar mellan 10 och 11 meter vilket är en klar majoritet av de 27 900 båtarna som Anders Lindberg vill beskatta.

Hur båtbeskattningen skulle gå till utifrån ett båtregister är också en spännande fråga. Skall båtar beskattas efter sin längd och oavsett skick? Eller skall de värderas varje år och beskattas utifrån sitt aktuella värde?

I Sverige finns det med stor säkerhet inte fler än 2000 båtar som går att sälja för mer än en miljon idag. Räknar vi 2 MSEK i snitvärde på dessa båtar och en skatt på 2% av värdet per år (markant högre än fastighetsskatten) så skulle detta ge 80 MSEK per år i ren skatteintäkt. Förvisso en hel del pengar men kostnaden för Skatteverket att hantera den skatten skulle med extremt stor säkerhet vara mycket högre. Och varför skall båtar beskattas med en högre skattesats än lyxvillor?

I Sverige finns det en kvarts miljon husvagnar och närmare 100 000 husbilar. Varför skall dessa inte lyx-beskattas på samma vis om nu rörligt-fritidsboende skall beskattas. Det är här det finns ett skatteunderlag som skulle kunna generera en intäkt till staten.

Anders Lindberg tar också upp frågan om ett båtregister. Ett sådant har vi haft mellan 1988 och 1993. Det kostade enormt mycket mer än det smakade och lades därför ner. Det togs ett beslut om att återinföra båtregistret 1995 men därefter har det gått 21 år utan att någon har kunnat ta fram ett förslag på hur ett register skall kunna återinföras och vara användbart och inte kosta mycket mer än det smakar.

Inte ens försäkringsbolagen är intresserade av att driva frågan om ett frivilligt båtregister för att om möjligt underlätta eftersökning av stulna båtar. Det stjäls helt enkelt för få båtar i Sverige för att det skall finnas ett behov av ett sådant register. Dessutom är det små båtar som stjäls som är lätta att transportera och går snabbt att avyttra. Antal stölder av stora lyxbåtar är totalt försumbart.

Nu är jag seglare så jag talar så klart i egen sak. Jag är dessutom delägare i en båt som jag hoppas är värd mer än en miljon kronor idag men där marknaden inte säkert håller med.

Jag är naiv, jag vet, men jag tycker ändå att man som journalist borde kunna lyfta blicken lite högre innan man skriver en ledare i syfte att väcka debatt.

---

Tidningen Göteborgs-Posten tar idag (12 juli, 2016) upp problemen med toatömningslagen. Rubriken är "LÄTT ATT FUSKA MED TOATÖMNING PÅ SJÖN". Debatten behöver hyfsas till lite känner jag.

Att argumentera för att fritidsbåtar "så klart" skall få släppa ut sitt toalettavlopp i havet är en snudd på omöjlig diskussion att föra. Många båtorganisationer försökte innan lagen beslutades men talade för döva öron.

Toatömningslagen började gälla våren 2015. Den omfattar alla svenska fritidsbåtar med fast monterad toalett oavsett ålder och storlek (undantagen är extremt få) samt alla utländska fritidsbåtar som färdas i svenska vatten.

Lagen säger att spolning av toalett eller tömning av tank ut i havet inte för göras inom svenskt sjöterritorium. Detta motsvarar 12 distansminuter utanför yttersta skäret. Här på västkusten innebär det cirka en tredjedels väg över till Danmark. Tömning skall därför ske i speciella toatömningsstationer.

Lagen finns men det fungerar inte (ännu). Varför och vad kan man göra åt det?

Ekonomin

I Sverige finns ungefär 1 miljon fritidsbåtar och cirka 200,000 av dessa är övernattningsbara och 50% (100,000) av dem har rimligen en toalett. Några exakta siffror finns inte.

Att utrusta en fritidsbåt med en tank och möjlighet till toatömning till land kostar cirka 10,000 kronor. Uppskattningsvis så är det 50% (50,000) av alla båtar med toalett som behövde byggas om. Total investering är således cirka 500 MSEK för båtägarna.

I Sverige finns cirka 1000 gästhamnar/fritidsbåtshamnar. Enligt lagen skall varje hamn ha minst en station. Sannolikt är 1,5 station (1500) i snitt ett rimligt antagande för vad som idag är byggt eller på väg att byggas. Lagen säger också att någon avgift för själva tömningen INTE får tas ut av båtägaren.

Utrustningen för en tömningsstation kostar i sitt absolut enklaste utförande 50,000 kronor. Till detta tillkommer infrastruktur vilket ofta är den större delen av kostnaden. En mer robust och bättre utrustning kostar mer. Väldigt många hamnar har betalat över 200,000 kronor för att få en komplett station på plats. En snittkostnad på 150,000 kronor är sannolik. Total investering för hamnarna är således cirka 225 MSEK.

Vad stationerna kommer att kostar i drift och underhåll är ännu okänt. Klart är dock redan nu att hållbarheten och driftsäkerheten på dem inte imponerar. Många är eller har varit ur funktion. Att anta en drift- och underhållskostnad på 20,000 kronor per år troligen i underkant men ger i så fall en årlig kostnad för de 1500 stationerna om 30 MSEK.

Är det värt dessa pengarna? Ja. Kanske. Om det hade varit så enkelt att det bara handlar om pengar...

Kapacitet

Ifrån det att man har angjort en hamn, förtöjt vid tömningsstationen, tömt tanken och kastat loss igen så tar det absolut minst 15 minuter. Efter en vacker vårhelg i en helt vanlig hamn så har 50 av hamnens båtar varit ute i skärgården och behöver tömma tanken på söndagskvällen. En hamn med 100-200 båtar har säkerligen inte mer än en tömningsstation. För att dessa 50 båtar skall få tömt sin tank kommer det att åtgå över 12 timmar. Om första båten börjar tömma klockan 6 på morgonen så är det först efter midnatt till måndag som alla båtar har fått tömt sin tank.

I vår hamn, Hinsholmskilen i Göteborg, är det över 500 båtar som är övernattningsbara (av totalt 1500 båtar i hamnen). I denna hamnen finns det två tömningsstationer. Om 200 båtar är ute en fin helg så måste första båten gå hem redan på lördag eftermiddag för att alla skall hinna ha tömt sin tank innan det har blivit måndag.

Att det kommer att kräva mångdubbelt fler toatömningsstationer innan det kan börja fungera bra är ställt bortom allt tvivel. Troligen är det någonstans kring en tömningsstation per 30 båtar som krävs för att det skall fungera i praktiken. Det skulle då krävas någonstans kring 3500 stationer i Sverige för att nå denna kapacitet.

(Båt)Folklig förankring

Det finns mängder med forskning som visar på att en lag utan förankring hos allmänheten aldrig kommer att ge den önskade effekten om inte styrmedlen i form av någon typ av straff (exempelvis böter) är mycket kännbara ihop med risken för att fastna i en kontroll och "åka fast".

Att denna lagen inte har någon förankring hos en mycket stor majoritet av båtfolket råder det ingen tveksamhet om. Lagen är en pappersprodukt som inte har kommit som ett önskemål från båtfolket för att exempelvis få en renare skärgård. Skärgården är redan mycket ren, fin och attraktiv.

Ett faktum är också att den mängd föroreningar som fritidsbåtar tillför genom sina toaletter är mycket mindre än 0,5% av den totala mängd föroreningar ut Sveriges sjöar och hav av "toalettavfall" ifrån människor och landdjur. Vad sälar och liknande djur gör i vattnet tycker nog de flesta att de får ansvara för själva. Fritidsbåtarna är dessutom spridda över hela Sveriges kust vilket gör att inga större lokala koncentrationer uppstår.

Lagen arbetar således i mycket kraftig motvind som det kommer att ta mycket lång tid att vända genom exempelvis kampanjer ifrån myndigheterna.

Straff och kontroller

Det straff som kan bli aktuellt är böter. Under lagens första år har ingen bötfällts och ingen har heller åtalats.

Polisen och Kustbevakningen är de myndigheter som kan och skall göra kontroller. De har varit mycket tydliga med att detta inte är en fråga de prioriterar. De har viktigare saker att göra. Dessutom är det nästan omöjligt att bevaka. En toaspolning ut i havet tar några få sekunder. Den syns därefter bara i några sekunder och enbart på några meters avstånd. Det är alltså enbart båtar förtöjda bredvid en polis- eller kustbevakningsbåt som riskerar att bli påkomna om de just då spolningen sker bevakar vattnet mellan båtarna.

Straffet är sannolikt inte kännbart och risken för att bli påkommen är helt obefintlig.

Andra problem

• Vi är och blir fler och fler båtägare som använder våra fritidsbåtar året runt. På vintern är tömningsstationerna avstängda, låsta, nermonterade eller fungerar inte på grund av minusgrader. Att hitta en öppen och fungerande tömningsstation under oktober-mars är nära nog omöjligt.
• Det är förvisso "självförvållat" men vi är några och blir allt fler som har fritidsbåtar som är lite större vad gäller längd och/eller djupgående. För egen del så är det endast ett fåtal av de stationer som jag känner till där kajlängden och djupgåendet är tillräckligt för att vår båt skall kunna förtöjas där. Vår hemmahamn är inte en av dem. Vi måste således uppsöka en annan hamn varje gång vi skall tömma vår toatank. Vilket oftast innebär en omväg på några timmar...

Lösningar?

Kostnaderna är redan mycket stora. Att bygga ut kapaciteten så den blir tillräcklig för den nu gällande lagen är det sannolikt mycket få hamnar som har ekonomi för att göra. En lösning är att i lagen slå fast hur många båtplatser en hamn får ha per toatömningsstation. Därigenom kan myndigheterna tvinga hamnarna att bygga avsevärt fler stationer. En kostnad som direkt kommer att föras vidare ut på medlemsavgifter, hamnavgifter och gästhamnsavgifter som alla erläggs av båtägarna. För varje båtägare innebär detta då en kostnad på närmare 10,000 kronor per båt för investeringen och 1,500 kronor per år och båt. Idag hittar man mycket enkelt en båt i gott skick som är övernattningsbar med en toalett för under 50,000 kronor om man önskar att köpa en. Ett sådant beslut kommer således att tvinga upp priset för en övernattningsbar båt med upp till 20%.

Att förankra lagen är sannolikt det svåraste jobbet. Jag personligen tror att enda sättet är att mycket kraftfullt lagstifta om förbud för all form av toautsläpp ifrån alla typer av verksamheter. Detta för att visa att politikerna tar frågan på allvar och är beredda på att ta konsekvenserna på en bredare front. Detta innebär att förbjuda alla Sveriges avloppsreningsverk att bredda (släppa ut råvattnet) då deras kapacitet inte är tillräcklig. Detta kommer att kräva investeringar på sannolikt 20-30 miljarder kronor för Sveriges kommuner. Likaså måste alla Sveriges djurbönder installera vattenreningsanläggningar för dagvatten ifrån alla djurhägn. Kostnaden för detta kan jag inte ens överblicka men det kommer inte att vara lönsamt att bedriva djurhållning i Sverige med dagens köttpriser efteråt det är helt klart. Kryssningsbåtar, andra fartyg, fritidshus, torrdass och liknande utsläppskällor måste också få krav på sig att rena eller förbjudas att släppa ut.

Att åka på straffet till dagsböter eller fängelse kan öka viljan att använda en tömningsstation. 100 dagsböter eller 2 månads fängelse är en början. Men hur linjerar det med övriga straff av "liknande allvarlighetsgrad"? Vårt rättssystem är knappast dimensionerat för straff av den digniteten för ett brott som ingen märker och ingen påverkas (uppenbart i alla fall).

Kontroller för att ta någon på bar gärning är inte möjligt. Sannolikt är det enda sättet att bedriva kontrollverksamhet på att utrusta tömningsstationerna med en kvittoskrivare som visar var man var och när. Är man ute med båten och blir kontrollerad så skall straff utdömas om man inte kan uppvisa bevis för att en tanktömning i en station har skett under de senaste sju dagarna. Då tömmer man tanken innan man lämnar sin hamn och får ett kvitto på att man i alla fall började med en tom tank. Sen måste man tömma minst en gång i veckan oavsett om det behövs eller inte.

För att lösa vinterproblemet så finns det två alternativ. Antingen tvingas alla hamnar ha öppet och igång minst en station även under vintern. Kostnaden för detta är mycket svår att motivera. Eller så görs lagen om till att enbart gälla under maj till och med september. Under övriga tider är fritidsbåtar fria att släppa ut toaavfall som tidigare.

Vad gäller större fritidsbåtar så är det frestande att tycka att alla hamnar måste bygga ut och muddra så att de har kapacitet för alla storlekar av fritidsbåtar. Vi som har större båtar får sannolikt helt enkelt leva med att bli bestraffade för detta.

Slutsats?

Tror jag på att någon av dessa lösningar kommer att komma till stånd? Nej. Inte för ett ögonblick inom överskådlig tid (inom 10 år). Tror jag på att en kombination av lösningarna (eller andra lösningar) kommer att komma till stånd inom en överskådlig tid? Nej!

Lagen är en pappersprodukt som är helt ogenomtänkt!

Skriv om lagen ifrån grunden tycker jag! Gör tömningar närmare land än 100 meter helt förbjudet. Det ställer i praktiken ALLA båtägare upp på direkt. Kräv av hamnar att de har minst en tömningsstation för de som glömde tömma tanken ute på havet eller har fyllt tanken inne i hamnen och inte vill lämna hamnen för att tömma tanken. Först då kommer lagen att accepteras, efterföljas, vara rimlig och behovet av kontroller bli minimalt samtidigt som utsläppen i miljöer där de eventuellt kan skada havet blir minimalt.

/ Tycker Thomas.

Ps. Det finns ingen exakt statistik för båtliv, båtar och kostnader. De flesta av siffrorna i detta inlägg är mina högst egna bedömningar. Även om de är tämligen välgrundade så går det lätt att hitta andra som har gjort andra bedömningar. Men alla är vi ändå på samma planhalva även om det säkerligen går att finna skillnader på +/- 15%. Ds.

---

Det går inte att starta en blogg utan att skriva ett första inlägg. Detta är just det. Det första inlägget.

Jag tycker att snuttifiering på nätet når nya höjder varje dag. Allt skall vara kort, ha en punch-line, en catchy bild eller en aktuell hash-tag. På sociala media visas bara det som är dagsaktuellt.

Här har jag möjlighet att tycka till när, om vad och så utförligt jag vill.

Det jag tycker är också samlat. Jag kan länka tillbaka till tidigare tyckanden och för den intresserade är det enkelt att söka upp och se vad jag har tyckt tidigare. Dessutom är allt lokalt sökbart och Googlebart.

Och naturligtvis går allt jag tyckt till om att kommentera.

Vad kommer jag då att tycka till om här? Vad som helst! Jag ger inga löften om innehållet. Men politik, båtliv och teknik är sannolikt. Mode, smink, kläder och matlagning är osannolikt.

Kort sagt - ännu en blogg att följa eller lämna därhän. Du väljer!

---